Fördelarna med att själv producera etiketter är ofta stora. Egen printer ger kortare ledtider och ökad flexibilitet. Att ta fram layouter och skriva ut etiketter är en inte en fråga om dagar eller veckor utan timmar. Små serier kan produceras utan höga uppstartskostnader och etiketter kan tas fram efter verkligt behov, så att etiketter, som blivit inaktuella, inte behöver kasseras.

Skrivare för streckkodsetiketter finns i flera varianter, från enkla modeller för små utskriftsvolymer 
av etiketter till avancerade modeller med hög precision för mycket krävande industriella miljöer. Utskriftshastigheten kan väljas från 50 mm/sekund upp till hela 300 mm/sekund. 
Tryckets upplösning kan väljas mellan 200 dpi, 300dpi, 400dpi och 600dpi.
Ofta förekommande tillbehör är upprullare, dispenserare och sax.

• Hur bred skall etiketten vara? 
  Etikettens minsta mått anger vilken bredd skivaren måste klara  
• Antal etiketter per dag/tillfälle eller år?
  "Körsträckan" beräknas som etiketthöjden x antalet. En tumregel är att en bordsskrivare klarar  50-100 meter om dagen, en mellanklassskrivare c:a 500 meter.
• Är det bråttom? Måste utskriften ske snabbt?
  Om dagens produktion skall skrivas ut vid ett enda tillfälle är det viktigt
  med en snabb skrivare. Om däremot produktionen är utspridd över dagen, 
  saknar farten ofta praktisk betydelse. Om inte etiketten är extremt hög (lång)!
• Skall etiketterna skrivas med små typsnitt eller täta streckkoder/små 2D-koder?
  Små etiketter betyder hög upplösning, om man på en liten yta vill få plats 
  med mycket information. Men även på en stor etikett kan hög upplösning 
  behövas för exempelvis varudeklarationer, köpvillkor etc.
• Skall etiketten vara arkivbeständig eller endast "leva" en kort tid?
  Läs mer om etiketter!
• Behövs något tillbehör?
  Upprullare för tryckta etiketter kan vara extern eller intern. Dispensering skiljer av etiketten från bärbanan (linern). Sax klipper efter varje etikett eller efter batch.